Industrin i Sverige är fortfarande en tung näringsgren som spelar en avgörande roll för landets ekonomi, inte minst genom sin stora andel av exporten. Trots förändringar i både struktur och arbetsmarknad utgör industrisektorn en stabil grund för sysselsättning, innovation och internationell konkurrenskraft. Branschen har anpassat sig till nya marknadsförutsättningar och fortsätter att utvecklas i takt med tekniska framsteg och globalisering.
Industrin som arbetsgivare i förändring
Även om industrin var betydligt större under 1960- och 1970-talet står tillverkningsföretag fortfarande för en betydande andel av Sveriges arbetstillfällen. De största arbetsgivarna återfinns fortfarande inom industrin eller i nära anslutning till den. Företag som Volvo, Scania och Ericsson har länge varit centrala aktörer, även om vissa av dem idag delvis klassificeras som tjänsteföretag till följd av sin ökade inriktning på digitala lösningar och servicebaserad verksamhet.
Sett till hela arbetsmarknaden återfinns sektorn ”Tillverkning och utvinning” numera på fjärde plats vad gäller antal arbetstillfällen. Före ligger vård & omsorg, handel samt företagstjänster. Denna utveckling speglar en tydlig strukturell förändring där tjänstesektorn vuxit kraftigt, samtidigt som industrin effektiviserats och automatiserats.
Försvars- och vapenindustrin – en högteknologisk nyckelspelare
En ofta bortglömd men ekonomiskt betydande del av svensk industri är försvars- och vapenindustrin, där Sverige sedan länge är en av världens större exportörer per capita. Företag som Saab, BAE Systems Hägglunds och Nammo producerar allt från avancerade stridsflygplan till artillerisystem, pansarfordon och precisionskomponenter.
Branschen kännetecknas av:
-
mycket höga FoU-investeringar
-
avancerad teknik- och ingenjörskompetens
-
betydande exportvärden
-
stark regional förankring, särskilt i Linköping, Karlskoga och Örnsköldsvik
Försvarsindustrin bidrar inte bara ekonomiskt utan fungerar också som innovationsmotor för andra sektorer – exempelvis genom utveckling av nya material, sensorteknik, automationslösningar och digitala system som senare sprids till civil industri.
Därtill skapar industrin betydande ringeffekter. Utöver de direkta industriföretagen påverkas ett stort antal närliggande branscher såsom underleverantörer, logistikföretag, fastighetsförvaltning och tekniska tjänsteföretag. Industrins utveckling påverkar därför långt fler än de företag som verkar direkt inom sektorn.
En diversifierad industristruktur
Vid slutet av 2010-talet fanns omkring 20 000 industriföretag i Sverige inom segment som produktion, tung industri och maskinteknik, räknat på företag med 1–499 anställda. Dessa företag utgör ryggraden i svensk industri och visar genomgående hög konkurrenskraft, även om variationer mellan olika branscher förekommer.
Särskilt stark internationell position har branscher som pappersindustri, Life Science och kemisk industri, där svenska aktörer ofta ligger i framkant vad gäller innovation och kvalitet. Samtidigt möter delar av träindustrin och utvinningssektorn hårdare konkurrens från internationella aktörer, vilket minskat deras relativa försprång. Dessa branscher kännetecknas också av ett lägre förädlingsvärde jämfört med mer högteknologiska sektorer.
Därtill skapar industrin betydande ringeffekter. Utöver de direkta industriföretagen påverkas ett stort antal närliggande branscher såsom underleverantörer, logistikföretag, fastighetsförvaltning och tekniska tjänsteföretag. Industrins utveckling påverkar därför långt fler än de företag som verkar direkt inom sektorn.
Regional koncentration och industriella kluster
Västra Götaland är den region som har flest industrijobb i landet, följt av Stockholm, Skåne och Jönköpings län. Dessa regioner har historiskt haft stark industriell närvaro, ofta kopplat till god infrastruktur, närhet till hamnar och välutvecklade logistiska nätverk. Den geografiska koncentrationen har även lett till framväxten av industriella kluster där samverkan mellan företag, utbildningsinstitutioner och innovationscentra stärker regionernas konkurrenskraft.
En industri i fortsatt positiv utveckling
Trots strukturella förändringar och ökad internationalisering visar svensk industri fortsatt styrka. Enligt uppgifter från Tillväxtverket har sektorn under senare år uppvisat positiv utveckling, med tiotusentals nya arbetstillfällen och fortsatt stark position på den globala marknaden. Fokus har i allt större utsträckning flyttats mot teknikintensiv produktion, hållbar utveckling och digitalisering, vilket stärker industrins framtida potential.
Sammantaget står svensk industri inte inför en avveckling, utan snarare en omvandling. Den traditionella industrin kompletteras idag av kunskapsintensiva tjänster, automatisering och smarta produktionslösningar, vilket gör sektorn mer flexibel och konkurrenskraftig än någonsin tidigare.
Nedan följer några uppdaterade nyckeltal som visar hur svensk industri och tjänstesektor hänger ihop i dag.
Fakta om svensk industri, export och tjänstesektor
Senast uppdaterad: 2025
| Område | Nyckeltal | Kommentar |
|---|---|---|
| Industrins roll i ekonomin | ≈ 20 % av BNP (direkt) | Räknat inklusive indirekta effekter via underleverantörer står industrin för ungefär en tredjedel av Sveriges samlade förädlingsvärde. |
| Andel av varuexporten | ≈ 40 % maskiner & transportmedel | Maskiner, fordon och annan teknikintensiv produktion utgör fortfarande ryggraden i svensk varuexport. |
| Transportmedel | ≈ 13–15 % av varuexporten | Bilar, lastbilar och andra transportmedel är den enskilt största varugruppen i svensk export. |
| Tjänsteexport | ≈ 1 260 mdr kr (2024) | Tjänsteexporten motsvarar omkring 60 % av värdet på varuexporten och växer snabbare än varuexporten totalt. |
| Industrin + tjänster | ≈ 31 % av BNP (totaleffekt) | Räknas industrins indirekta effekter via tjänsteleverantörer och underleverantörer in, står industrin för cirka en tredjedel av Sveriges BNP. |
| Energi & oljeimport | < 10 % av varuimporten | Olja och bränslerelaterade produkter utgör i dag en klart mindre andel av importen än under 1970–1990-talen, efter långvarig energieffektivisering och omställning. |
| Strukturförändring | Tjänstesektorn störst i sysselsättning | Vård, handel och företagstjänster sysselsätter flest personer, men en stor del av dessa tjänster är direkt kopplade till industriföretagens behov. |
Tillsammans visar siffrorna att svensk industri fortsatt är en tung motor i ekonomin – men att värdeskapandet i allt högre grad sker i samspelet mellan tillverkningsindustrin och en växande, kunskapsintensiv tjänstesektor.
