När man tänker på svensk försvarsindustri tänker de flesta på Saab, BAE Systems Bofors och Kockums. Men bakom de stora namnen finns hundratals företag – verkstäder, komponenttillverkare, mjukvaruhus och kontraktstillverkare – som levererar delar, tjänster och teknik. Nu växer efterfrågan snabbare än på decennier. För många industriföretag kan försvaret bli en ny och stabil marknad. Men vägen in är inte enkel.
Sverige ska enligt regeringens ambition lägga 3,5 procent av BNP på det militära försvaret till 2030. Samtidigt rustar hela Europa upp. Det betyder ordrar på rekordnivåer hos de stora systemleverantörerna – och de ordrarna måste fyllas med detaljer, komponenter och tjänster från hela leverantörskedjan.
Här går vi igenom varför marknaden växer, vad som efterfrågas och vad ditt företag behöver för att komma in som underleverantör.
Varför växer marknaden?
Rekordbudget för försvaret
Försvarsanslagen har ökat med cirka 192 procent mellan 2020 och 2026 och uppgår i år till 175 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,8 procent av BNP. Målet är att nå 3,5 procent av BNP till 2030. Försvar och samhällets krisberedskap är sedan 2026 det enskilt största utgiftsområdet i statsbudgeten.
En stor del av pengarna går till materiel. Regeringen har bland annat satsat på nya satelliter, obemannade system och drönare, och förråden ska fyllas på efter år av nedrustning och efter donationer till Ukraina.
Exportorder i rekordtakt
Det är inte bara Sverige som köper. Saab rapporterade orderinång på 65,8 miljarder kronor under tredje kvartalet 2026 – mer än tre gånger så mycket som samma kvartal året innan. Bland ordrarna fanns 16 Gripen E till Ukraina för leverans 2029–2030. Enligt Dagens PS har svensk försvarsindustri på kort tid säkrat kontrakt på över 100 miljarder kronor, och en rapport från McKinsey bedömer att intäkterna kan femdubblas till 2035.
Långsiktig efterfrågan
För en underleverantör är det viktigaste kanske inte storleken utan längden. Försvarsmateriel har långa livscykler – ett stridsflygplan eller en ubåt ska underhållas och uppgraderas i decennier. PwC bedömer att tillväxten är robust de kommande tio åren, och att upprustningen fortsätter oavsett hur konflikterna i världen utvecklas.
Den dolda försvarsindustrin
Under 2026 kartlade revisions- och konsultbolaget PwC den svenska försvarsindustrin. När arbetet började räknade de med att hitta omkring 100 relevanta bolag. Resultatet blev drygt 400 bolag med en samlad omsättning på nära 130 miljarder kronor under 2025.
För att räknas med krävdes normalt att minst 20 procent av omsättningen var kopplad till försvar. Det intressanta är vilka bolag som då dyker upp. På listan finns inte bara Saab utan också Scania, Ericsson, SKF och Trelleborg – företag som de flesta förknippar med helt andra branscher.
Enligt PwC är sektorn redan större än den svenska spelindustrin och ungefär lika stor som life science. Med nuvarande tillväxt bedömer de att den kan bli större än fordonsindustrin inom fem år.
Lärdomen för underleverantörer: Försvarsindustrin är inte en sluten värld av några få jättar. Den består i hög grad av ”vanliga” industriföretag som har hittat en nisch där deras kompetens behövs.
Branschorganisationen SOFF (Säkerhets- och försvarsföretagen) pekar på samma sak: tillväxten finns inte bara hos systemleverantörerna utan också hos komponentleverantörer, kontraktstillverkare, teknikföretag, mjukvarubolag och företag med produkter för dubbel användning – både civilt och militärt.
Vad efterfrågas?
Försvarsindustrins behov spretar brett. Några områden där vanliga industriföretag ofta kan bidra:
| Område | Exempel på leveranser |
|---|---|
| Bearbetning och verkstad | Svarvade och frästa detaljer, plåtbearbetning, svetsade konstruktioner |
| Elektronik | Kretskort, kablage, kapslingar, sensorer |
| Material och ytbehandling | Gummi- och plastdetaljer, tätningar, lättviktsmaterial, korrosionsskydd |
| Fordon och drivlina | Komponenter till terrängfordon, lastbilar, motorer och transmissioner |
| Mjukvara och IT | Ledningssystem, cybersäkerhet, molntjänster, simulering |
| Logistik och underhåll | Containrar, reservdelsförsörjning, service och reparation |
Som exempel fick Argo Defences dotterbolag en order från FMV på specialanpassade containrar för 54 miljoner kronor – en produkt som i grunden är civil men som anpassats för försvarets behov. Och molnbolaget Evroc har valts att bygga plattformen för Försvarsmaktens nya ledningssystem.
Dubbel användning – en väg in
Många företag kommer in via produkter som redan används civilt: lager, tätningar, motorer, kommunikationsutrustning. Det minskar risken eftersom företaget inte blir helt beroende av försvarskunder. Men tänk på att även civila produkter kan omfattas av exportkontroll om de har militär användning.
Så tar du dig in – steg för steg
1. Identifiera din nisch
Vad gör ni bättre än andra? Precision, små serier, korta ledtider, ett visst material? Försvarskunder söker ofta leverantörer som kan leverera hög kvalitet i små till medelstora volymer – och som kan skäla upp snabbt när det behövs.
2. Börja hos systemleverantörerna
De flesta underleverantörer säljer inte direkt till Försvarets materielverk (FMV) utan till de stora systemleverantörerna – Saab, BAE Systems, Kongsberg, Nammo och andra. De har egna leverantörsprogram och inköpsavdelningar. Kontakta dem direkt, delta i deras leverantörsdagar och fråga vilka kvalifikationskrav de ställer.
3. Bevaka FMV:s upphandlingar
FMV upphandlar också direkt, särskilt enklare materiel, tjänster och reservdelar. Bevaka deras upphandlingar och delta i FMV:s innovationsaktiviteter, som Tech Days och demonstrationsveckor där nya lösningar kan testas.
4. Gå med i nätverken
Branschorganisationen SOFF samlar företag i försvars- och säkerhetsbranschen och är en naturlig ingång för kontakter och information. Regeringen har också avsatt pengar för att inrätta ett etablerings- och samverkanskontor för försvarsindustri. Regionala industrinätverk och klustersamarbeten kan vara ytterligare vägar in.
5. Investera i kvalitet och certifiering
Försvarskunder ställer höga krav på kvalitetsledning, spårbarhet och dokumentation. Ett välfungerande kvalitetsledningssystem, ofta certifierat enligt ISO 9001, är i regel ett minimum. Vissa kunder kräver dessutom försvarsspecifika kvalitetsstandarder. Fråga dina potentiella kunder vad som gäller.
6. Förbered dig för säkerhetsskydd
Om leveransen rör säkerhetskänslig information behöver företaget teckna säkerhetsskyddsavtal, och personal kan behöva säkerhetsprövas. Det tar tid – börja i god tid.
7. Kartlägg exportkontrollen
Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden omfattas av exportkontroll. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) prövar tillstånd. Ta reda på tidigt om era produkter, ritningar eller programvara omfattas – även om ni bara levererar till en svensk kund som sedan exporterar.
Krav och hinder – det här är tufft
Branschen själv är tydlig med att det inte är enkelt att komma in. SOFF har i sin utvärdering av regeringens försvarsindustristrategi pekat ut flera hinder:
- Komplexa regelverk. Nyetablerade företag fastnar ofta i råd av regler, långa beslutsvägar och höga kostnader.
- Underleverantörer behandlas som huvudleverantörer. Om varje leverantör i kedjan måste uppfylla samma krav som systemleverantören bromsas produktionen och små företag får svårt att hänga med.
- Långa klareringsprocesser. Säkerhetsprövning av personal tar tid och försvårar bemanning och leveranser.
- Otydligt säkerhetsskydd. Ansvarsfördelningen mellan FMV och företagen upplevs som svår att överblicka.
- Tillstånd i varje enskilt fall. I dag krävs ofta exporttillstånd för varje affär, vilket ger långa handläggningstider.
SOFF vill bland annat se generella exporttillstånd för leveranser till EU, Nato och andra lågriskmottagare, särskilda lättnader för underleverantörer och en samlad myndighet för säkerhetsskydd och klarering.
Kapital och kapacitet
Försvarsordrar kan kräva investeringar i maskiner, lokaler och personal innan pengarna kommer in. Samtidigt är ledtiderna långa och kraven på leveranssäkerhet höga. Gör en realistisk bedömning av vad företaget klarar – och diskutera finansiering med banken i tid.
Risker att väga in
Försvarsmarknaden är lockande, men den har också sina risker:
Politiskt beroende. Efterfrågan styrs av politiska beslut och budgetar. I dag är det breda politiska stödet för upprustning starkt, men prioriteringar kan förändras över tid.
Kunders ägarkrav och sekretess. Vissa kunder ställer krav på vem som äger företaget och vilka andra kunder ni har. Utländska ägare eller affärer i vissa länder kan bli ett hinder.
Varumärke och värderingar. Alla medarbetare, kunder eller ägare är inte bekväma med försvarsaffärer. Det är klokt att förankra beslutet internt och vara öppen med vad ni levererar och varför.
Konkurrens om kompetens. När hela branschen växer blir det hårdare konkurrens om ingenjörer, tekniker och svetsare. Rekrytering och kompetensutveckling behöver planeras långsiktigt.
För stort beroende. Ett företag som lägger hela sin kapacitet på en eller två försvarskunder blir sårbart. Många väljer därför att låta försvaret bli ett komplement till den civila verksamheten snarare än en ersättning.
Stort behov av underleverantörer
Försvarsindustrin växer snabbare än på länge, och behovet av underleverantörer är stort. För industriföretag med rätt kompetens, tålamod och vilja att investera i kvalitet och säkerhet kan det bli en långsiktig och stabil marknad. Men det kräver förberedelser – och den som börjar nu har ett försprång när ordrarna ska fyllas de kommande åren.
