Sedan den 1 januari 2026 kostar det pengar att importera stål, aluminium och cement till EU. Men ännu har ingen importör betalat en enda krona – notan för hela 2026 kommer först nästa år. Den 1 februari 2027 öppnar försäljningen av CBAM-certifikat, och senast den 30 september 2027 ska den första deklarationen vara inlämnad. För de företag som inte har koll på sina volymer och utsläppsdata kan det bli en dyr överraskning.
CBAM – Carbon Border Adjustment Mechanism, eller EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid – kallas ofta för EU:s koldioxidtull. Den har funnits som rapporteringskrav sedan 2023, men från 2026 är den på riktigt. Hundratals svenska industriföretag berörs, från stora verkstadskoncerner till små företag som köper in stålprofiler eller aluminiumdetaljer från länder utanför EU.
I den här artikeln går vi igenom vad CBAM är, vem som berörs, vad det kostar – och vad du som importör behöver göra innan klockan slår.
Vad är CBAM – och varför finns det?
Europeiska industriföretag betalar för sina koldioxidutsläpp genom EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS. En ståltillverkare i Sverige eller Tyskland måste alltså köpa utsläppsrätter för varje ton koldioxid som släpps ut. En ståltillverkare i ett land utan koldioxidpris har inte den kostnaden.
Det skapar två problem. Dels får europeiska producenter sämre konkurrensvillkor. Dels finns en risk för så kallat koldioxidläckage – att produktionen flyttar till länder med lägre klimatkrav, så att utsläppen inte minskar utan bara hamnar någon annanstans.
CBAM ska lösa båda problemen genom att sätta samma koldioxidpris på importerade varor som på varor tillverkade inom EU. Importören köper CBAM-certifikat motsvarande utsläppen som uppstod när varan tillverkades – de så kallade inbäddade utsläppen.
Samtidigt fasas den gratis tilldelning av utsläppsrätter som europeiska industriföretag i samma branscher hittills fått ut. Tanken är att det skyddet inte längre behövs när importen bär samma kostnad.
CBAM är en del av EU:s klimatpaket Fit for 55. I Sverige är det Naturvårdsverket som ansvarar, i samarbete med Tullverket.
Vem berörs? Varorna och 50-tonsgränsen
Varorna
CBAM omfattar i dag sex varugrupper med höga utsläpp i tillverkningen:
- Järn och stål – inklusive många halvfabrikat och enklare stålprodukter som skruvar, muttrar och rör
- Aluminium – råaluminium och vissa aluminiumprodukter
- Cement
- Gödselmedel
- El
- Vätgas
Vilka varor som omfattas avgörs av tullnumret (KN-numret). En av de största utmaningarna för företagen är just att avgöra vilka produkter som faller in, särskilt för sammansatta varor och komponenter.
I Sverige är det främst järn och stål samt aluminium som berör industrin. I Naturvårdsverkets enkät till företag i CBAM-registret importerade 92 procent järn och stål och 40 procent aluminium. Företagen fanns främst inom tillverkning, handel och bygg.
50-tonsgränsen
En viktig förenkling kom genom EU:s så kallade omnibuspaket hösten 2025. Från 2026 gäller en gemensam vikttröskel:
Importerar företaget mer än totalt 50 ton CBAM-varor per kalenderår omfattas det av kraven. Under 50 ton behöver företaget varken ansöka, rapportera eller köpa certifikat.
Gränsen gäller sammanlagt för cement, järn och stål, aluminium och gödselmedel. För el och vätgas gäller inte undantaget.
Observera att det är den sammanlagda vikten under hela året som räknas. Ett företag som köper in några ton stål i månaden kan snabbt passera gränsen – och då gäller kraven för hela årets import.
Godkänd CBAM-deklarant
Den som importerar mer än 50 ton måste ha status som godkänd CBAM-deklarant. Utan den stoppas varorna i tullen. Ansökan görs i EU:s CBAM-register och är kostnadsfri. Ett alternativ är att anlita ett indirekt tullombud som har statusen och tar på sig ansvaret.
Tidslinje: de viktiga datumen
| Datum | Vad händer |
|---|---|
| 1 oktober 2023 | Övergångsperioden börjar. Importörer rapporterar utsläpp men betalar inget. |
| Hösten 2025 | EU antar förenklingar, bland annat 50-tonsgränsen. |
| 17 december 2025 | Kommissionen föreslår att CBAM utvidgas till fler förädlade produkter. |
| 1 januari 2026 | Den definitiva fasen börjar. Krav på godkänd CBAM-deklarant för import över 50 ton. Utsläppen i 2026 års import ska betalas. |
| 31 mars 2026 | Sista dag för att ansöka och få fortsätta importera provisoriskt i väntan på beslut. |
| 4 januari 2027 | Certifikatpriset för fjärde kvartalet 2026 publiceras. |
| 1 februari 2027 | Försäljningen av CBAM-certifikat öppnar. |
| 30 september 2027 | Första CBAM-deklarationen och överlämnandet av certifikat för 2026 års import. |
| 2027 och framåt | Certifikat ska köpas löpande, kvartal för kvartal. |
| 2034 | Importörerna betalar för 100 procent av de inbäddade utsläppen. |
Så fungerar certifikaten – och vad det kostar
Ett certifikat = ett ton koldioxid
Varje CBAM-certifikat motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter. Priset följer priset på utsläppsrätter i EU ETS.
- För import under 2026 räknas priset fram som ett genomsnitt per kvartal. Första kvartalet 2026 landade på 75,36 euro per ton och andra kvartalet på 75,28 euro.
- Från 2027 publicerar kommissionen ett nytt pris varje vecka.
Alla certifikat köps via en gemensam central plattform kopplad till CBAM-registret, som öppnar i februari 2027.
Infasningen – du betalar inte allt på en gång
Eftersom den gratis tilldelningen till EU-industrin fasas ut gradvis, fasas även CBAM-kostnaden in gradvis. Under 2026 betalar importören i praktiken för 2,5 procent av de inbäddade utsläppen. 2027 blir det 5 procent, 2030 48,5 procent och 2034 hela 100 procent.
Standardvärden – dyrt att inte ha data
Om leverantören utanför EU inte lämnar verifierade uppgifter om de faktiska utsläppen måste importören använda EU:s standardvärden. De är medvetet satta högt och får dessutom ett påslag som ökar över tid: 10 procent 2026, 20 procent 2027 och 30 procent från 2028 för de flesta varor.
Budskapet är tydligt: den som har bra data från sina leverantörer betalar mindre.
Räkneexempel
Exemplet är förenklat och bygger på antagna värden. De faktiska utsläppen varierar kraftigt mellan leverantörer och tillverkningsmetoder.
Ett verkstadsföretag importerar 1 000 ton stål under 2026. Anta att stålet har inbäddade utsläpp på 2 ton koldioxid per ton stål – totalt 2 000 ton koldioxid.
| 2026 års import | Samma import 2034 | |
|---|---|---|
| Inbäddade utsläpp | 2 000 ton CO₂ | 2 000 ton CO₂ |
| Andel som ska betalas | 2,5 % | 100 % |
| Antal certifikat | 50 | 2 000 |
| Pris per certifikat (antaget) | ca 75 euro | ca 75 euro |
| Kostnad | ca 3 750 euro | ca 150 000 euro |
Kostnaden för 2026 är alltså ännu blygsam. Men den fyrdubblas inom få år – och den administrativa bördan är densamma redan från start. Den som lägger grunden nu med rätt system och leverantörsdata står bättre rustad när notan växer.
Praktisk guide: så förbereder du dig
1. Kartlägg din import – nu
Gå igenom alla inköp från länder utanför EU under 2026. Vilka KN-nummer har varorna? Hur mycket väger de sammanlagt? Ligger ni nära eller över 50 ton? Glöm inte import som sköts av speditor eller via ett annat bolag i koncernen.
2. Kontrollera er status
Importerar ni mer än 50 ton per år behöver ni vara godkänd CBAM-deklarant – eller anlita ett indirekt tullombud som är det. Ligger ni nära gränsen rekommenderar Naturvårdsverket att ansöka i god tid. Handläggningen kan ta flera månader.
3. Begär utsläppsdata från leverantörerna
Kontakta leverantörerna utanför EU och be om verifierade uppgifter om faktiska utsläpp. Uppmana dem att registrera sig i EU:s register för operatörer i tredje land. Utan data blir det standardvärden med påslag – och högre kostnad.
4. Skriv in CBAM i avtalen
Vem ska stå för kostnaden och leverera data? Se över inköpsavtal och offerter. Ansvaret ligger alltid hos importören – det följer inte med fraktsedeln – så det är viktigt att reglera vem som gör vad.
5. Budgetera för 2027
Certifikaten för hela 2026 års import ska köpas och lämnas över under 2027. Samtidigt ska certifikat för 2027 års import köpas löpande varje kvartal. 2027 blir alltså ett år med dubbla kostnader. Räkna på det redan nu.
6. Se över systemstödet
CBAM kräver att data från inköp, tull och leverantörer hålls ihop. Kontrollera om ert affärssystem eller tullombud kan hantera det, eller om ni behöver extern hjälp.
7. Följ utvidgningen
Kommissionen har föreslagit att CBAM ska utvidgas till fler förädlade produkter i senare led, och att reglerna mot kringgående skärps. Om förslaget antas kan företag som i dag inte berörs – till exempel importörer av komponenter och färdiga produkter med mycket stål eller aluminium – omfattas inom några år.
Checklista
- Importvolym 2026 kartlagd per KN-nummer
- Status som godkänd CBAM-deklarant klar – eller tullombud utsett
- Utsläppsdata begärd från alla leverantörer utanför EU
- Inköpsavtal uppdaterade med CBAM-klausuler
- Budget för certifikatköp 2027 framtagen
- Ansvarig person utsedd internt
Utmaningarna: små företag och exportindustrin
Tungt för de små
Naturvårdsverket lät under 2026 undersöka hur svenska företag upplever CBAM. Resultatet är tydligt: den administrativa bördan är stor. 85 procent av företagen upplever den som utmanande i hög grad. Andra stora problem är att få fram tillförlitliga utsläppsdata från leverantörer utanför EU och osäkerheten kring vad certifikaten kommer att kosta. Många oroar sig för stora engångsbetalningar 2027 för inköp som gjordes 2026.
Mikro- och småföretag med färre än 50 anställda påverkas mer än större företag. De har svårare att tolka standardvärden, bedöma kostnader och bära investeringar i systemstöd, och har oftare behövt köpa extern hjälp.
Några av företagens önskemål:
- färre och enklare rapporteringskrav
- mer automatik via tulldata
- konkret vägledning med exempel, mallar och räkneexempel
- tydligare ansvarsfördelning mellan Naturvårdsverket och Tullverket
Var tredje företag överväger att byta leverantör på grund av kostnaden. Men i intervjuerna säger de flesta att det inte är realistiskt, eftersom alternativ inom EU saknas eller är för dyra.
Exportindustrins farhågor
CBAM skyddar europeiska producenter på hemmamarknaden – men inte på exportmarknaderna. Svenska stålföretag som exporterar mycket utanför EU riskerar därför enligt branschen att få högre kostnader när den gratis tilldelningen fasas ut, utan att få någon motsvarande hjälp i konkurrensen med producenter i länder utan koldioxidpris. Frågan om hur exporten ska hanteras är en av de större diskussionerna kring CBAM:s framtid.
Men också en möjlighet
För svenska producenter med låga utsläpp kan CBAM vara en konkurrensfördel. När importerat stål med höga utsläpp blir dyrare stärks positionen för fossilsnålt stål och aluminium producerat inom EU. Ungefär vart fjärde företag i Naturvårdsverkets undersökning ser också positiva effekter i form av bättre kunskap om sin leverantörskedja.
